Om verksamhetsutveckling
Utveckling förutsätter två saker; att man vet var man befinner sig och att man vet vart man vill. Vart man vill bestämmer man genom att sätta upp mål. Ofta på både kort och lång sikt. Var man befinner sig tar man reda på genom att dokumentera och följa upp verksamheten i relation till uppsatta mål.
De som tror att de vet var de befinner sig utan att dokumenterar och följa upp sin verksamhet ägnar sig enbart åt spekulation och kommer att fastna i ändlösa diskussioner som oftast slutar med att man fortsätter ungefär som förut. Faktisk utveckling bygger på analys av hur det man gjort har påverkat ens resultat. Vilka metoder har lett till vilka resultat, vilket sätt att organisera verksamheten har fungerat bäst, vilket stöd och vilka kompetenser hade behövts för att lyckas? Vad i vårt samlade agerande som personal fick ungdomarna att engagera sig och ta ansvar eller att i stället ’hänga på gården’ och förvänta sig att bli bjudna på gokart och pizza?
Dessa frågor har naturligtvis inget svar som gäller en gång för alla i alla situationer. Vad som krävs är därför att man gemensamt dokumenterar och följer upp verksamheten och använder detta material som underlag för kontinuerlig diskussion och reflektion. Det är detta som är grunden för KEKS idé om verksamhetsutveckling; att tillhandahålla och stödja användandet av system för dokumentation, uppföljning och reflektion. Och, att utifrån det vi tillsammans lär oss av detta utveckla nya metoder, kompetenser, processer och organisationsformer. Allt det som krävs för att vi tillsammans skall kunna åstadkomma en bättre verksamhet och förverkliga vår vision.
Centralt att komma ihåg i en delaktighetsbaserad verksamhet är att detta ”vi” måste omfatta alla som berörs av verksamheten, alltså både ungdomar och politiker. För att verkligen förstå varför verksamheten fungerar som den gör och för att komma med relevanta förslag på åtgärder krävs att man engagerar ungdomar i processen, såväl de som deltar som de som inte deltar i verksamheten.
Genom att ungdomar får insyn i verksamhetens vision och mål kommer de också att få rimliga förväntningar på verksamheten och personalens agerande. Att verksamheten skall formulera sina förslag till delmål tillsammans med ungdomar är därför en självklarhet – det är också en utmärkt metod för att skapa både förståelse och delaktighet.
Lika självklar är att målen måste förankras politiskt. Politiken ”äger” målen, men det är vår skyldighet att komma med väl underbyggda förslag. Att öppet och självkritiskt diskutera såväl mål som resultat med våra politiker är även det ett utmärkt sätt att fördjupa förståelsen för vår verksamhet bland människor som inte möter den i vardagslag. Ofta kräver detta ett ’förarbete’ där berörda politiker fått ta del av och diskutera verksamhetens övergripande mål och uppdrag, såsom Europarådets rekommendation och chartern. Att de förslag till delmål och åtgärder som sedan presenteras är framtagna tillsammans med ungdomar gör dem naturligtvis inte svårare att få igenom…