Om kunskapsbaserad verksamhet
EU, Europarådet och andra betonar ofta vikten av ett kunskapsbaserat arbetssätt och KEKS håller naturligtvis med. Det är dock lätt hänt att detta enbart tolkas som att man skall inhämta diverse, mer eller mindre akademiska, kunskaper och fakta utifrån. Man skall gå på kurs eller konferens och få insikt i de senaste forskningsrönen och/eller lyssna på diverse exempel på hur man jobbat i andra kommuner och verksamheter.
Detta är naturligtvis viktigt. Utan den typen av information kommer man inte långt och fastnar lätt i en ganska inkrökt verksamhet. Minst lika viktigt är dock att man har kunskap och vederhäftiga fakta om sin egen verksamhet. Det är först när vi på ett någorlunda objektivt sätt kan se sambandet mellan vad vi gör och vilka resultat vi uppnår som vi verkligen kan utveckla verksamheten.
För att kunna se dessa samband räcker det inte med att ha personalmöten och spekulera kring ”varför det blev på detta viset”. Då måste vi i stället på ett systematiskt sätt dokumentera och följa upp vår verksamhet. Det vi då får fram är dock inte främst ett ”facit” utan måste framför allt ses och hanteras som ett underlag för analys och reflektion. Det är först när vi tillsammans, såväl inom personalen som tillsammans med ungdomar, sätter oss ner och försöker förstå varför vi fått de resultat vi fått som vi kan röra oss framåt.
Det är också först då som vi kan se vilka forskningsrön och exempel som är relevanta och hur vi kan applicera dem i vår egen verksamhet.
Att via forskning konstatera att en väl fungerande öppen ungdomsverksamhet (bortsett från att den är en rättighet för alla unga …) även lönar sig ekonomiskt är naturligtvis bra. Tyvärr är detta dock inget argument för den enskilda verksamheten innan denna kan visa att den faktiskt är välfungerande. (Och om den inte är det, kunna påvisa vilket stöd den behöver.)
Vi kan idag tydligt se att det är de verksamheter som på ett strukturerat och kontinuerligt sätt reflekterar kring sin verksamhet som åstadkommer bäst resultat. Men, som sagt, det är först när dessa diskussioner utgår från fakta och inte från lösa antaganden som vårt arbete blir i ordets rätta bemärkelse kunskapsbaserat, som vi kan ersätta spekulation med reflektion.