KEKS är idag europaledande i arbetet med att, via dokumentation och uppföljning, utveckla
en kunskapsbaserad praktik och politik.
Vi stöttar våra medlemmar i ett systematiskt utvecklingsarbete och arbetar aktivt med att stärka verksamhetens kvalitet och position på såväl lokal som nationell och europeisk nivå.
KEKS utvecklas ständigt allt eftersom vi lär oss mer och får nya medlemmar. KEKS är inte, KEKS blir - vad vi gör det till, tillsammans
Vår organisation består av två sammanlänkade delar:
Ett informellt nätverk, KEKS, av organisationer engagerade i driften av öppen ungdomsverksamhet. Nätverket styrs av sin centrala styrgruppp, bestående av en representant från varje regional styrgruppp.
En icke vinstdriven ideell organisation, KEKS stödförening, där bara medlemmarna i nätverkets centrala styrgrupp är medlemmar.
Medlemmarna i den ideella organisationen och KEKS centrala styrgrupp är följaktligen samma personer. Alla centrala beslut rörande mål, ekonomi och organisation tas gemensamt i denna grupp. På så sätt har medlemmarna i nätverket full kontroll över den ideella organisationen. Den ideella organisationens styrelse fungerar som arbetsgivare för KEKS generalsekreterare som i sin tur är ansvarig för genomförandet av fattade beslut och för KEKS kansli och personal.
KEKS organisation bygger på dialog. Det mesta av det praktiska arbetet planeras i de regionala styrgrupperna där man diskuterar lokala behov och vilka aktiviteter, t ex gemensamma träffar eller utbildningar, man vill genomföra tillsammans.
Vår organisation
Temanätverk
Mycket aktivitet sker också i våra olika temanätverk. Här möts personal med liknande intressen och uppdrag för att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten tillsammans. Ofta tar temanätverken på sig konkreta uppdrag, som t ex att utveckla en version av vår enkät anpassad för olika grader av funktionsvariation. Dessa nätverk koordineras av KEKS kansli, men drivs av engagerade medarbetare.
Med jämna mellanrum bildas också arbetsgrupper med uppdrag att ta fram olika typer av metoder och material.
(För aktuella arbetsgrupper, se På gång)
KEKS har även ett chefsnätverk och ett ’advisory board’ där ansvariga i våra olika medlemsorganisationer diskuterar centrala frågor och bidrar med förslag och idéer kring vår fortsatta utveckling.
Utöver detta sker också en rad ’spontana’ samarbeten mellan olika medlemmar kring konkreta ungdomsverksamheter som t ex läger och större arrangemang – det är så klart lättare att samarbeta med någon man redan känner och träffar i andra sammanhang.
För en mer utförlig beskrivning av KEKS organisation, vänligen se dokumentet KEKS organisation, division of tasks and responsibilities.
Många efterlyser mer forskning om den öppna ungdomsverksamheten, men faktum är att den kunskap man efterfrågar i hög utsträckning redan finns. Det finns idag en samlad europeisk kunskap om vad som krävs av en väl fungerande verksamhet, underbyggd av såväl forskning som vedertagen erfarenhet. Vi vet också väl vilka åtgärder och vilken organisation som krävs om detta ska bli verklighet.
Våra utgångspunkter
Att styra verksamheten i rätt riktning kräver dock att man tar ställning och gör aktiva val, något som sällan är helt konfliktfritt. Då är det bra att kunna agera kunskapsbaserat!
Det har på senare år kommit en rad forskningsrapporter som alla visar på effekterna av en väl fungerande verksamhet. Detta speglas också i de allt tydligare policydokument som antagits av såväl EU som Europarådet.
Listan på forskningsöversikter och policydokument är lång (du hittar den här), men idag finns allt detta material både sammanfattat och konkretiserat i en European Charter on Local Youth Work. (Läs mer om Chartern, hur den togs fram och det stöd som finns för att arbeta med den på eglsverige.eu)
Så, vad vet vi?
Chartern
’Chartern’ är en checklista för verksamhetsutveckling och den måttstock alla verksamheter bör jämföra sig med för att se vad de behöver utveckla. Den tar ett helhetsgrepp på verksamheten och omfattar fem sektioner:
Grundläggande principer;
Policy och policyutveckling;
Organisation och praktik;
Ungdomsarbetaren;
Kvalitetsutveckling.
Varje sektion består av ett antal konkreta punkter, totalt 36 stycken. Några av de mest centrala är att verksamheten:
Ska rikta sig till alla unga och arbeta aktivt inkluderande
Ska skapas, genomföras och utvärderas tillsammans med eller av unga
Ska bidra till ungas personliga och sociala utveckling genom icke-formellt och informellt lärande, samt dokumentera och synliggöra detta lärande.
Behöver en policy som bygger på tydliga och mätbara kvalitativa och kvantitativa indikatorer för vad som ska uppnås gällande ungas delaktighet, inflytande och lärande;
Måste kontinuerligt och kritiskt reflektera kring hur det egna agerandet, såväl som lokala mål, metoder och sätt att organisera aktiviteter stämmer överens med de grundläggande principerna.
Behöver ett tydligt och heltäckande system för dokumentation och uppföljning av utfall, förutsättningar och arbetsprocesser i relation till mätbara indikatorer och mål
KEKS har varit en central aktör i framtagandet av chartern och har på många sätt varit en föregångare i arbetet med att driva utvecklingen mot en mer kunskapsbaserad verksamhet.
Så var står KEKS idag, vad har vi lärt oss och vad är vår vision?
En levande vision
Till grund för all verksamhet inom KEKS ligger vår vision – en verksamhet som svarar mot ungas behov av delaktighet och personlig utveckling och som stimulerar och tar tillvara på deras engagemang och vilja till ansvarstagande.
Vår vision går hand i hand med chartern och beskriver
den kultur som vi vill erbjuda unga. För det vet vi:
Det är genom verksamhetens samlade kultur, dess grundläggande värden och förhållningssätt, som vi
kan påverka unga och deras möjligheter till ett gott liv.
I denna kultur:
finns många olika vägar in och många olika sätt att delta.
möts varje ungdom med positiv förväntan, som en möjlighet och resurs i utvecklandet av sig själv, andra och vår gemensamma verklighet.
får unga stimulans och stöd att växa utifrån egna, självupplevda, behov, intressen, idéer och erfarenheter.
är engagemang och ansvarstagande inget krav, men ’positiva unga förebilder’ visar på en ständigt närvarande möjlighet
Samtidigt vet vi att en levande vision kräver:
Att denna bryts ner i långsiktiga mätbara mål och till dessa direkt kopplade delmål och handlingsplaner.
En strukturerad och ständigt närvarande uppföljning av hur verksamheten svarar mot uppsatta mål och som samtidigt genererar den kunskap som krävs för att vidta lämpliga åtgärder.
Vi vet att målen aldrig kommer att vara styrande om de inte följs upp och att denna uppföljning dessutom måste vara konkret närvarande i det dagliga arbetet. (Läs mer under “Om vad som styr”.)
En levande vision kräver ett aktivt, nyfiket och konstruktivt självkritiskt reflekterande baserat på strukturerad och relevant information – att man avsätter tid för att fortlöpande analysera sina resultat och vilka värden och värderingar som kommer till uttryck i det vardagliga arbetet.
Vi har även formulerat KEKS common ground, som sammanfattar var vi står och som alla medlemmar måste stå bakom.
KEKS är organisationen för dig som vågar se dig själv i spegeln.
Som medlem blir du en del av en lärande organisation där vi på ett systematiskt och tydligt strukturerat sätt hjälper varandra att utvecklas. Vi har kommit en bra bit på väg, men mycket återstår att göra.
Så en sak vet vi: KEKS är inte, KEKS blir – vad vi gör det till tillsammans.
Våra mål
KEKS gemensamma långsiktiga mål, de så kallade Good Enough – målen, beslutades av KEKS centrala styrgrupp 2013.
De formulerades utifrån ingående diskussioner kring det vi lärt oss om såväl verksamheten i sig som om arbetet med mål, uppföljning och styrning sedan starten 2005.
Vår utgångspunkt var att ungas delaktighet är motorn i en väl fungerande verksamhet, att delaktighet kräver en trygg miljö och att detta, rätt utformat, leder till att unga (vidare-)utvecklar nya kunskaper, färdigheter och attityder.
Vår ambition var att målen skulle vara reellt styrande och lätta att förmedla till såväl personal som politiken och samhället i stort. Vi var också tydliga med att de skulle vara ambitiösa. De skulle svara mot högt ställda krav och beskriva en verksamhet som, när de uppnås, förmår göra verklig skillnad i unga människors liv.
Vi kan idag konstatera att vi hade rätt. Sambandet mellan delaktighet, trygghet och lärande kvarstår och målen är ambitiösa, men inte orealistiska och omöjliga att nå. Ingen enskild verksamhet har nått alla mål samtidigt, men alla mål har nåtts av olika verksamheter.
Good enough-målen lyfter fram och fokuserar på de resultat som speglar själva kärnan i vår verksamhet. Ett av syftena med dem är att underlätta fastställandet av årsvisa delmål.
Tanken är att dessa ska sättas i relation till good enough-målen och att det inte är för än verksamheten är good enough inom samtliga områden som man ska välja att sätta högre mål inom något av dem. Detta gör att man tvingas fokusera på helheten och ta tag även i de delar av verksamheten som man av olika anledningar kan uppleva som svårarbetade.
Det är naturligtvis centralt att såväl good enough-målen i sig som arbetet med dem förankras i hela organisationen och hålls levande även mellan verksamhetsplaner och bokslut. Viktiga instrument för detta är de rapporter som löpande kan tas ut från The Logbook och KEKS gruppenkät. Dessa ger underlag för kontinuerlig uppföljning av och reflektion kring verksamheten.
Max avvikelse från jämn könsfördelning 10 %
Detta innebär att det underrepresenterade könet ska utgöra minst 40 %. Resultatet hämtas från statistik över både öppen verksamhet och gruppverksamhet förd i The Logbook. Andelen unga som angett att de är icke-binära och de som inte velat svara (svarsalternativ: Vill ej svara) är borträknad från dessa siffror då andelen är för liten i de enskilda verksamheterna.
Index trygghet och bemötande 90 %
Detta index utgörs av en sammanvägning av nitton frågor i mötesplatsenkäten. 90 % innebär, lite förenklat, att en genomsnittlig svarande angett 4,5 på en 5-gradig skala.
Index inflytande, delaktighet och ansvarstagande 50 %
Detta index utgörs av en sammanvägning av sex frågor i mötesplatsenkäten. Tre av frågorna rör upplevt stöd (skala 1-5, där bara de som svarat 4 eller 5 är medräknade) och tre rör faktiska förhållanden (Ja-/Nej-fråga).
Andel producerande ungdomar 30 %
Detta index beskriver vid hur många tillfällen ungdomar som regelbundet besöker verksamheten har varit aktiva i att producera verksamhet för sig själva och/eller andra. Detta mäts genom statistik från The Logbook.
Andel ungdomsproducerad tid 60 %
Detta index beskriver hur stor del av den samlade verksamhetstiden (öppen, drop-in, verksamhet och gruppverksamhet) som är producerad av ungdomar. Statistiken hämtas från The Logbook.
Index delaktighet 75 %
Detta index utgörs av en sammanvägning av femton frågor i KEKS gruppenkät. Sex av dessa rör på vilket sätt man varit delaktig, övriga rör hur man upplevt sin delaktighet.
Index lärande 85 %
Detta index utgörs av en sammanvägning av två frågor i KEKS gruppenkät. Dels om man upplevt att man lärt sig något genom att delta, dels om personalen pratat om detta lärande. Utöver detta ställs också en rad frågor om vad man lärt sig. Dessa resultat redovisas per fråga.
Genomsnitt enkätsvar 4,3
Siffran avser genomsnittssvar på mötesplatsenkäten. De flesta frågorna är formulerade som påståenden där den som anger ”instämmer inte alls” genererar en 1:a och den som anger ”instämmer helt” genererar en 5:a. Ja/Nej frågorna genererar en 1:a (vid nej) eller en 5:a (vid ja).
Samlat relativt nyckeltal 1,0
Samlat relativt nyckeltal 1,0
Det samlade relativa nyckeltalet utgör en jämförelse mellan den enskilda verksamhetens samlade resultat och genomsnittet i KEKS. 1,0 visar att verksamheten ligger precis på genomsnittet, ett högre värde indikerar att man nått ett bättre resultat än genomsnittsverksamheten.
Värdet baserar sig på de resultat man uppnått avseende de åtta good enough-målen ovan samt det samlade resultatet för variabeln ”resursutnyttjande och effektivitet” som består av kostnad/besök och kostnad/verksamhetstimme.
Detta innebär att verksamhetens kvalitativa resultat sätts i direkt relation till dess kostnader.
KEKS Good Enough-mål
Dessa mål är som sagt högt satta, men även om skillnaderna i måluppfyllelse mellan olika verksamheter fortfarande är relativt stora så kan vi konstatera att:
Den genomsnittliga avvikelsen från jämn könsfördelning i öppen, drop-in, verksamhet är 12 %. I gruppverksamheter är avvikelsen 7 %.
Index för trygghet och bemötande är 92 %.
Index delaktighet är 80 %.
När det gäller andelen producerande ungdomar och ungdomsproducerad tid är skillnaderna som störst och vi har som mest att göra. För resultaten för 2020 och 2021 hade också Covid en avsevärd påverkan på vissa verksamheter och deras möjligheter att arbeta delaktighetsbaserat. Här har också lokalernas utformning, balansen mellan drop-in och gruppverksamhet samt möjligheten till 7/24 – tillgänglighet ännu relativt stor påverkan. Ändå har vi verksamheter där 80 % av verksamhetstiden produceras av unga.
Sammantaget är det också värt att nämna att det genomsnittliga svaret på vår årliga mötesplatsenkät nu är 4,3 (5-gradig skala).
Som flera av indexen visar så är vi på rätt väg. Skillnaderna i resultat mellan olika verksamheter kan naturligtvis ibland upplevas som problematiska, men framför allt är de en källa till ömsesidigt lärande och inspiration. För syftet är inte att verksamheterna ska jämföra sig med snittet eller andra utan med sig själva över tid. Det är bara så man kan utvecklas. Styrkan i KEKS är att vi alltid kan förmedla kontakten till någon som lyckats med något man själv behöver utveckla.
Mycket återstår att göra, men vi är som sagt på rätt väg och det hade vi inte varit utan tydliga mätbara mål och en fungerande dokumentation och uppföljning. Än mindre hade vi kunnat visa det för andra.
KEKS i Europa
Det är inte bara i Sverige, där KEKS startade 2005, som den öppna ungdomsverksamheten brottas med en otydlig roll och brist på politiskt stöd. Vårt arbete med dokumentation och uppföljning har därför blivit uppmärksammat i flera länder och på europeisk nivå.
Detta har lett till att vi idag är en europeisk organisation med medlemmar och partners runt om i Europa. Detta har gett oss oerhört mycket, såväl i form av ömsesidigt lärande som via möjligheten att vara med och påverka på europeisk nivå.
Våra första steg ut i Europa togs när vi, i början på 2010-talet, fick möjlighet att presentera vårt arbete på två internationella konferenser i Estland och Finland. Detta sammanföll med ett ökat intresse för den öppna ungdomsverksamheten på europeisk nivå. Inom både EU och Europarådet insåg man att verksamheten behövde förtydligas och stärkas om den på ett mer medvetet sätt skulle kunna bidra till ungas utveckling och till samhället i stort.
-
2013 initierade därför EUs ministerråd en expertgrupp med uppgiften ”To examine youth work quality systems in EU Member States and explore how common indicators or frameworks may be developed. This will include an illustration of the practice, process and product of youth work and the impact of youth work for the engagement, development and progression of young people.”
Jonas Agdur, KEKS, utsågs till Sveriges representant i gruppen och valdes också till dess ordförande. Den rapport som gruppen presenterade 2015, Quality Youth Work – a common ground for the further development of youth work, blev ett viktigt och ofta citerat bidrag till förtydligandet av den öppna ungdomsverksamheten, dess roll och vad som krävs för att den ska utvecklas i positiv riktning. Redan här lyfts också KEKS arbete med dokumentation och enkäter till unga som ett positivt exempel.
-
2014 bildades så InterCity Youth – the European Network of Local Departments for Youth Work. Syftet var att ge europeiska kommuner en gemensam plattform för samverkan och en gemensam röst på europeisk nivå. Fram till dess hade Europas kommuner i stort sett helt saknat en sådan röst och debatten på europeisk nivå hade dominerats av de europeiska ungdomsorganisationernas paraplyorganisation European Youth Forum och de stora institutionerna EU och Europarådet.
Jonas Agdur valdes, som representant för KEKS, till ordförande och företrädde organisationen i en rad olika sammanhang (se nedan) fram till dess att styrelsen 2022 beslutade att lägga ner organisationen och låta KEKS, som i praktiken gjort nästan allt jobb, ta över stafettpinnen.
Utöver att ha haft en framträdande roll i olika europeiska sammanhang har InterCity Youth också genomfört en årlig europeisk konferens – en uppgift som KEKS nu tagit över.
-
2015 genomfördes 2nd European Youth Work Convention i Bryssel. Har möttes nationella delegationer, totalt 500 personer, för att diskutera hur man skulle kunna fortsätta skapa en gemensam europeisk grund för ungdomsarbetet. Jonas ingick tillsammans med representanter för bland annat utbildningsdepartementet och LSU i den svenska delegationen.
I den gemensamma deklaration som togs fram under mötet efterfrågade man tre centrala dokument:
En rekommendation från Europarådet
A European Charter on Local Youth Work
A European Youth Work Agenda
-
2016 bildades därför en arbetsgrupp inom Europarådet med uppdrag att formulera en rekommendation. I gruppen ingick bland annat representanter för European Youth Forum, ministerier, forskning och InterCity Youth.
I maj 2017 antog så Europarådets ministerkommitté det av gruppen formulerade förslaget till rekommendation. Rekommendationen är det hittills ’tyngsta’ politiskt antagna dokumentet avseende öppen ungdomsverksamhet och har haft stor betydelse för det fortsatta arbetet och för verksamhetens strävan att få politiskt erkännande. Den har också blivit ett viktigt verktyg för utvecklingen av lokal policy.
För att stödja implementeringen av rekommendationen bildade Europarådet samma år en ”ad hoc high level task force” där flera av medlemmarna från arbetsgruppen, däribland Jonas Agdur, kom att ingå.
-
Redan 2016 startade Europe Goes Local, EGL, en plattform där där 26 nationella kontor för Erasmus+ och några partnerorganisationer, däribland KEKS, samarbetar för att stödja lokalt ungdomsarbete.
Som sitt främsta mål beslutade man att ta fram en European Charter on Local Youth Work. Jonas Agdur fick, som ledamot av styrgruppen, uppdraget att leda den omfattande process som 2019 ledde fram till att chartern kunde lanseras.
För att stödja arbetet med chartern har EGL även tagit fram en digital verktygslåda, the Changemaker’s kit. Även i här har Jonas varit ansvarig och kunnat involvera KEKS i arbetet.
Chartern och Changemakers kit är idag allmänt erkända och centrala verktyg i utvecklingen av lokalt ungdomsarbete runt om i Europa.
-
Mycket av den svenska samverkan kring öppen ungdomsverksamhet kretsar idag också kring chartern och hur denna kan spridas och implementeras i svenska kommuner. Denna samverkan sker inom EGLs svenska arbetsgrupp, EGL-Sverige, där KEKS ingår som en central part.
Läs mer om, EGL-Sverige, och hur man arbetar med att stödja utvecklingen av lokalt ungdomsarbete här. Här hittar du också mer om Chartern, hur den togs fram, vad den innehåller och det stöd som finns för att arbeta med den.
-
KEKS var även delaktiga i the 3rd European Youth Work Convention som genomfördes i december 2020 med runt 1000 deltagare från hela Europa. Konventet utgick från den av EUs ministerråd i november antagna European Youth Work Agenda. Syftet var att dra upp riktlinjerna för ett fortsatt utvecklingsarbete, kallat ”The Bonn process”.
KEKS generalsekreterare Jenny Haglund var med i den svenska delegationen och Jonas satt i den arbetsgrupp som skrev konventets slutdeklaration, Signposts for the future. I denna konstateras bland annat att chartern är ett centralt dokument i den fortsatta utvecklingen av lokalt ungdomsarbete.
-
Jonas Agdur har även skrivit förarbetena till Youth Work – the role of local and regional authorities, som 2021 antogs av Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter. Här synliggörs inte bara vad som karakteriserar en kvalitativ öppen ungdomsverksamhet utan också vad som krävs i form av organisation och styrning för att denna ska kunna förverkligas. Även här lyfts KEKS som ett positivt exempel.
Youth work växer fram
KEKS har med andra ord lagt mycket energi och haft ett avgörande inflytande på de dokument som idag utgör den gemensamma europeiska grunden för öppen ungdomsverksamhet, dess roll och vad som krävs för att den ska fortsätta utvecklas.
Anledningen är naturligtvis att dessa dokument på sikt kan komma att få ett avgörande inflytande på synen på den öppna ungdomsverksamheten på såväl nationell som lokal nivå. Detta kräver naturligtvis att de sprids och används. Flera av KEKS medlemskommuner arbetar redan med chartern och flera har även integrerad både denna och Europarådets rekommendation i sina politiska styrdokument.
Mycket återstår att göra och KEKS ser som en av sina viktigaste uppgifter att stödja arbetet med chartern. Samtidigt lever vi, mer än någon annan organisation, upp till charterns krav och ett medlemskap i KEKS ger idag tillgång till alla de verktyg som krävs för att göra charterns ord till verklighet.
Parallellt med detta fortsätter vi naturligtvis samverka med våra olika europeiska partners. Vi är ännu bara i början av att utnyttja alla de möjligheter till lärande och utveckling som europeiska samarbeten har att erbjuda.
Här hittar du:
Medlemsorganisationer per regional styrgrupp, inklusive kontaktperson.
Medlemmarna i KEKS centrala styrgrupp.
Intresserad av att bli medlem? Scrolla lite till!
Våra medlemmar
Våra partners och samarbeten
-
Democracy reloading is a partnership of 20 Erasmus+ national agencies with the aim to support local and regional municipalities to involve young people in municipal decisions and develop local democracy. To support this the partnership has developed a toolkit for politicians, civil servants and youth workers.
The online Toolkit was created to:
• Provide information and knowledge for understanding the benefits and consequences of engaging young people in municipal decisions, and on how to advocate for it within the municipality;
• Give a full picture of all required competences required for the involvement of young people in local democracy;
• Show how to develop specific competences of relevant municipality staff (individually and collectively) in designing, planning, implementing and evaluating democratic youth participation.
The aim of the Toolkit is to improve active citizenship and democracy in local and regional communities, to contribute to recognising young people’s right to participate and self-organise and to actively engage young people, youth organisations and other youth work providers in policy making. You will find the toolkit here.
-
Dypall Network (Developing Youth Participation at Local Level) is a European platform of over 60 civil society organizations and local authorities from more than 30 countries, that aims to involve young people in decision-making processes at local level, and thus enable municipal and regional authorities to address the needs and interests of youth, engage young people as active actors of problem-solving and increase the level of ownership, commitment and involvement of an important part of our communities
-
Europe Goes Local, EGL, är en europeisk plattform där 26 nationella kontor för Erasmus+ och European Solidarity Corps samt några europeiska organisationer, däribland KEKS, samarbetar för att stödja lokal öppen ungdomsverksamhet. Utöver att ha tagit fram dokumentet Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet, chartern, och det web-baserade stödmaterialet Changemakers kit anordnar EGL även en mängd utbildningar och studiebesök. EGL har också en svensk arbetsgrupp, EGL-Sverige ,som stöttar arbetet med implementeringen av chartern. Man har genomfört ett flertal träffar och utbildningar och har även, via KEKS, tagit fram ett omfattande digitalt stödmaterial.
Jonas Agdur representerar KEKS i styrgruppen för EGL och Jenny Haglund i arbetsgruppen EGL-Sverige
-
Youth Network MaMa in a non-governmental umbrella organization gathering 55 organizations that run youth centres or are active in field of youth work in Slovenia.
MaMa is coordinating The Logbook for KEKS Slovenian members.
-
Människan Bakom Uniformen, MBU, är en verksamhet där ungdomar får möjligheten att lära känna personer som arbetar inom till exempel polis, räddningstjänst och vaktbolag. Uniformsbärarna får i sin tur lära känna ungdomarna under kepsen. MBU startade i Östra Göteborg och finns nu i flera stadsdelar i Göteborg och i andra städer i Sverige. MBU har utvecklat sin uppföljning med stöd av KEKS. Flera av KEKS medlemsorganisationer är även med i MBU.
-
Zavod Nefiks works with youth and NGOs by promoting and recording non-formal competences, youth empowerment, career youth work, citizenship/policy-making and NGO support in Slovenia.
Hemsida: nefiks.si
-
Netz I Open Youth Work is the umbrella organization for youth clubs, youth centres , youth culture associations and other open youth work institutions in South Tyrol, Italy.
Netz is coordinating five organizations that are using The Logbook in South Tyrol.
www.netz.bz.it -
RIF (Riksförbundet för Fältarbetare) är en intresseförening som riktar sig till samtliga verksamheter i Sverige som arbetar socialt uppsökande och förebyggande med ungdomar. RIF:s målsättning är att värna om fältarbete som yrke och om fältarbetarna som yrkesgrupp. Föreningen startades 1975 och firar 50 år 2025.
RIF erbjuder utbildningar och erfarenhetsutbyte för fältarbetare, bland annat genom att varje år anordna en tre dagars rikskonferens. Föreningen är indelad i fyra regioner och varje region genomför två temadagar per år som är skapade av medlemmarna själva i respektive region. RIF är också Sveriges representant i Dynamo International, som är ett världsomspännande nätverk för fältarbetare. Vi tror att det krävs utbildning och erfarenhets- och kunskapsutbyte för att driva en fältverksamhet i en framgångsrik och hållbar anda.
Bli medlem
Den öppna ungdomsverksamheten är liten jämfört med skola och socialtjänst. Det gör den inte mindre viktig, men det ökar behovet av samverkan och av en gemensam röst som kan företräda verksamheten såväl internt som externt.
Vi behöver varandra, både för att utveckla verksamheten och för att stärka dess position. Alla har något det behöver utveckla och alla har något att bidra med. Vi behöver dig, och vi tror faktiskt att du behöver KEKS!
Men… KEKS bygger på sina medlemmars vilja och engagemang och kan bäst beskrivas som ett multiverktyg för verksamhetsutveckling. Den som går med i KEKS och lutar sig tillbaka i tron att man har köpt någon slags dundermedicin kommer därför att bli besviken. En hammare bygger inget hus så länge den ligger kvar i verktygslådan och KEKS verktyg är till föga nytta om de inte används. Att låta personalen fylla i The Logbook och sedan inte använda sig av resultatet leder inte till utveckling, bara till frustration. Känner man sig osäker på hur man skall använda verktygen så finns det alltid stöd att få, men man måste själv slå i spiken.
För att medlemskapet ska ge så mycket som möjligt får alla nya medlemsorganisationer en två-dagars introduktion. Den första dagen handlar om hur vi ser på öppen ungdomsverksamhet, ungas delaktighet och lärande samt fritidsledarens yrkesroll. Dag två handlar om hur man rent praktiskt kan använda The Logbook för att utveckla och stärka verksamheten. Under båda dagarna varvas presentationer med frågor och gruppdiskussioner.
KEKS är idag en europeisk organisation och våra medlemsvillkor är därför skrivna på engelska. Följande text är därför en översättning och du hittar originalet här.
Medlemskap i KEKS är öppet för:
Kommunala förvaltningar ansvariga för öppen ungdomsverksamhet
Icke vinstdrivande ideella föreningar
Paraplyorganisationer
Medlemskap i KEKS är inte öppet för:
Enskilda fritidsgårdar eller enheter inom en kommunal förvaltning (förvaltningen måste vara medlemmar).
Enskilda fritidsgårdar eller enheter inom en ideell förening (föreningen måste vara medlem).
Andra organisationer, såsom kooperativ eller stiftelser, kan bli medlemmar efter godkännande av KEKS generalsekreterare.
Alla medlemmar måste:
Stå bakom KEKS gemensamma grund
Informera om sitt medlemskap på organisationens hemsida och i sina lokaler
Förse KEKS med uppdaterad kontaktinformation och annan relevant information avseende sin organisation
Informera KEKS om planerade internationella projekt och aktiviteter
Betala den årliga avgiften
KEKS har sex olika former av medlemskap
A-medlemskap är för svenska kommunala förvaltningar
B-medlemskap är för icke-svenska kommunala förvaltningar som använder The Logbook
C-medlemskap är för ideella föreningar som använder The Logbook
D-medlemskap är för icke-svenska kommunala förvaltningar som inte använder The Logbook
E-medlemskap är för icke-svenska ideella föreningar som inte använder The Logbook
F-medlemskap är för paraplyorganisationer
Dessa olika medlemsformer motiveras av att den öppna ungdomsverksamheten är olika organiserad och finansierad i olika delar av Europa och att KEKS vill att organisationer som delar våra idéer och ambitioner ska kunna bli medlemmar.
För mer information om olika medlemsvillkor och avgifter, vänligen kontakta KEKS kansli.
De första stapplande stegen på väg mot det som skulle bli KEKS togs i Mölndals kommun åren 2000 till 2002 när Jonas Agdur som ny chef ledde sin personal i arbetet med att ta fram tydliga och uppföljningsbara mål, något som kommunen i likhet med många andra saknade.
Vår historia
Våra mål växer fram
Arbetet bestod av månatliga träffar med all personal, så kallade utvecklingsforum, där man tillsammans diskuterade vilka behov verksamheten skulle fylla och hur dessa skulle följas upp. Resultatet blev en grundläggande definition av verksamheten och en idéplattform (du hittar dessa dokument här) samt ett måldokument som fokuserade på ungas behov av att uppleva gemenskap, trygghet, positiv förväntan och möjlighet att påverka. Uppföljningen skulle ske dels genom en enkät till ungdomar, dels via insamlingen av könsseparerad besöksstatistik och uppgifter om vad verksamheten kostat. Målet var att kunna erbjuda ”rätt vara, till rätt pris, till rätt kund”.
Det man kommit fram till presenterades 2002 för kommunens kultur- och fritidsnämnd som, lätt överraskade, godkände förslagen till såväl måldokument som hur måluppfyllelsen skulle följas upp och redovisas
Utökad budget
Redan 2003 kom de första mycket positiva reaktionerna. En arbetsmiljökartläggning visade att personalens upplevelse av meningsfullhet och arbetsglädje hade ökat drastiskt jämfört med tidigare år. Likaså hade ungdomars upplevelse av verksamheten tagit ett tydligt steg i rätt riktning. Det politiska gensvaret lät heller inte vänta på sig och verksamhetens budget utökades kraftigt såväl 2003 som 2004. Ledande politiker konstaterade i budgetdebatten 2004 att ”det är ingen idé att använda osthyveln på fritidsverksamheten, det blir bara pålägg på socialtjänsten”.
Intresset sprider sig och KEKS bildas
Samtidigt drabbade samma osthyvel de flesta av Göteborgs kranskommuner och i Kungälv och Öckerö frågade man sig vad man hade för sig i Mölndal som gick emot trenden. Resultatet blev att Jonas genomförde motsvarande process med personalen i dessa kommuner. De resultat man kom fram till var, med små skillnader, de samma som man kommit fram till i Mölndal. Att på ett tydligt sätt fokusera målen på ungas sociala behov var ju egentligen inget nytt och, i varje fall bland personalen, inget kontroversiellt. Det nya var att synliggöra det på ett tydligt strukturerat sätt och att koppla det till en kontinuerlig uppföljning.
Eftersom det dokument som tagits fram i Kungälv var snäppet vassare än övriga antogs det också av Mölndal och Öckerö. Då var nästa steg inte långt borta, och 2005 bildades KEKS!
Tanken var enkel, vi skulle lära av varandra och utvecklas tillsammans. Vi började genomföra gemensamma utvecklingsforum och diskuterade hur vi skulle gå vidare tillsammans. 2006 sökte vi, via dåvarande Ungdomsstyrelsen (nu MUCF), medel ur regeringens satsning på ”främjande och förebyggande verksamhet” och fick 2,3 miljoner för olika kompetensutvecklingsinsatser.
Nätverket växer
I samband med detta fick vi flera nya medlemmar och under de kommande åren anslöt sig allt fler förvaltningar, de flesta från västkusten men också från Skåne och stockholmstrakten. I alla dessa genomfördes samma process som den som genomförts i Kungälv och Öckerö, vilket också ledde till mindre förändringar framför allt i de frågor som vi ställde i vår enkät. 2012 var vi ca 30 kommuner/ stadsdelar (vi tyckte vi var jättestora) och fick in 6000 svar från ungdomar på vår mötesplatsenkät.
Tillsammans lärde vi oss mycket om verksamheten, vi började se mönster i vår uppföljning och började kunna dra slutsatser. En del av dessa slutsatser handlade om vad som karakteriserar en väl fungerande verksamhet. Andra, mer störande, slutsatser handlade om vår enkät och effekterna av vår kompetensutveckling.
Vi såg redan tidigt att ungas delaktighet är central för en väl fungerande verksamhet. Problemen vi samtidigt upptäckte var att de skillnader i delaktighet vi såg i våra enkäter var uppenbart mindre än de vi såg i ’verkliga livet’ och att effekterna av vår kompetensutveckling inte var de vi hoppats på. De som redan var duktiga blev visserligen bättre, men övriga verkade inte ta till sig det som förmedlades och fortsatte att arbeta precis som förut, fixande och ordnande för, inte med, unga.
Forskning om delaktighet
Vi tvingades inse att det var något vi inte förstod. Slutsatsen blev att vi 2009 tillsammans med Göteborgsregionens forskningsenhet, FoUiVäst/GR, startade ett forskningsprojekt med syftet att undersöka delaktighetens villkor på fritidsgården; Vad som gynnar respektive missgynnar ungas delaktighet i öppen ungdomsverksamhet.
Projektet höll på ett år och omfattade intervjuer med och enkäter till både ungdomar och personal samt deltagande observation i de olika verksamheterna. 2010 kom så rapporten Inordnande eller Utvidgande. (Du hittar den under Utbildningar och skrifter)
I denna kunde vi dra en mängd slutsatser kring vad som styr personalens delaktighetsarbete och, följaktligen, kring vilka åtgärder vi måste vidta både vad avsåg våra enkäter och sättet att styra och utveckla verksamheten.
Vad är det som styr?
Den enskilt viktigaste slutsatsen var att delaktighetsarbetet inte styrs av måldokument, mängden resurser eller områdets karaktär – det styrs av hur personalen ser på unga och, som en följd av detta, hur de ser på vuxenblivande och sin egen roll i relation till detta.
Utifrån detta har Inordnande och Utvidgande haft en avgörande betydelse för KEKS sätt att arbeta. Samtliga förändringar som vi genomförde under de kommande åren, 2010 – 2013, kan på olika sätt kopplas till rapporten och dess olika slutsatser.
KEKS utveckling 2010-2013
Ett system för dokumentation
2010 tog vi fram den första versionen av The Logbook. Vi insåg att det inte räckte med att följa upp via enkäter, vi måste också dokumentera vad vi gjorde för att kunna se hur olika sätt att utforma verksamheten påverkade våra resultat. För att få tillförlitliga resultat fanns det också ett uppenbart behov av att få en mer enhetlig statistikföring. Den viktigaste effekten av The Logbook kom ändå att bli det faktum att den fungerar som en styrmekanism, en ständigt närvarande påminnelse om vad som ska prioriteras och att den därigenom, rätt använd, får personalen att fokusera på rätt saker. (Läs mer om vad som styr verksamheten under Vi tänker/Om vad som styr …)
Visionen föds
2011 publicerade vi vår ”Vision och Vägval för utveckling, lärande och glädje i den öppna ungdomsverksamheten”. Visionen föddes ur vårt behov av att formulera en mer sammanhängande bild av vad vi ville uppnå och hur vi såg på verksamhetens roll i relation till såväl ungdomar som samhället i stort. Tydliga mål är helt centrala för att kunna styra en verksamhet, men de riskerar att bli för instrumentella och skapa tunnelseende om det inte samtidigt finns en sammanhållen och levande bild av vad som ska uppnås. Visionen bidrar till att skapa en helhetssyn och skildrar den kultur som vi vill ska prägla verksamheten. För att bidra till att hålla den levande tog vi också fram ett häfte med diskussionsfrågor. (Du hittar Visionen och diskussionsfrågorna under Utbildningar och skrifter.) Visionen har nu mer än 10 år på nacken, men den håller och är fortfarande värd att sträva mot. Som dokument skulle den kunna kompletteras på några punkter, men som idé är den i högsta grad levande.
Enkäten utvecklas och delaktighetsprocessen skapas
Via Inordnande eller Utvidgande hade vi lärt oss att de frågor vi ställde måste vara mer direkta och kopplade till ett sammanhang om de ska vara fullt ut begripliga och därigenom få relevanta svar. Vi delade därför upp vår tidigare enkät i en mötesplatsenkät riktad till unga som deltar i öppen, drop-in, verksamhet och i en projekt-/gruppenkät riktad till unga som deltar i olika typer av grupper och projekt. I samband med detta preciserades också flera av frågorna och fick delvis nya svarsalternativ.
Viktigast i detta sammanhang var att vi, när vi tog fram projekt-/gruppenkäten, bröt ner delaktighets-begreppet i sina olika delar och formulerade delaktighetsprocessen och de kriterier som tillsammans formar ungas upplevelse av delaktighet. (Läs mer om delaktighetsprocessen under Vi tänker/Om delaktighet och inflytande …)
Våra enkäter har sedan dess varit i stort sett oförändrade och endast justerats marginellt. Tanken med detta är naturligtvis att vi ska kunna jämföra våra resultat över tid.
Good enough-målen formuleras
De mål vi formulerad när KEKS bildades var (och är) fortfarande relevanta ur ett ungdomsperspektiv. Vi märkte dock att mängden mål (behov av trygghet, gemenskap, etc.) gjorde att verksamheterna lätt tappade både fokus och helhetssyn, man valde att fokusera på vissa mål och förbisåg andra, inte sällan de där man hade sämst resultat och som var svårast att nå.
Samtidigt kunde vi i vår uppföljning se att de verksamheter som var framgångsrika i sitt delaktighetsarbete också var framgångsrika i relation till övriga mål. En av slutsatserna från Inordnande eller Utvidgande, och inte bara därifrån, var också att våra prioriteringar måste vara klara och entydiga om de skulle få genomslag i verksamheten och inte ’tolkas bort’. Styrgruppen beslutade därför att ta fram en tydligare och mer fokuserad målbild, och antog 2013 våra nuvarande långsiktiga Good enough–mål.
Fortsatt utveckling
Loggboken blir The Logbook
2015 fick vi 2 miljoner från EU/Erasmus+ för att tillsammans med partners från Rumänien, Irland och Estland ta fram en ny, europeisk, version av The Logbook. Målet var att skapa ett web-baserat system för dokumentation som var användbart oavsett var och under vilka förutsättningar verksamheten bedrevs. Det system som tidigare hetat Loggboken blev därigenom, 2017, The Logbook. Strax därefter integrerade vi också våra enkäter i systemet och fick därigenom möjligheten att på ett enkelt sätt ta fram en fullständig rapport över våra samlade resultat.
Parallellt med dessa förändringar har nya förvaltningar valt att ansluta sig och KEKS har växt stadigt från år till år. 2017 hade vi 4 anställda och var på väg att bli runt 60 medlemsförvaltningar, inklusive medlemmar i Finland och Slovenien, och det var hög tid för att se över vår organisation och säkerställa att vi kunde ta tillvara på alla medlemmars idéer och behov på ett effektivt sätt.
Organisationen förändras
Fram till dess hade vi haft en styrgrupp och Jonas Agdur hade fungerat som arbetande ordförande. Från och med 2018 övergick vi till att ha, då 8, regionala styrgrupper som i sin tur utsåg representanter till en central styrgrupp. Denna styrgrupp utgör samtidigt styrelsen i den ideella organisationen KEKS stödförening som är den juridiska person som hanterar KEKS ekonomi. Jenny Haglund, som tidigare varit verksamhetschef, anställdes av styrelsen som generalsekreterare och samtidigt lämnade Jonas Agdur styrelsen, tog ett steg tillbaka och blev senior advisor.
2022 genomfördes ännu en organisationsförändring. Vårt europeiska engagemang och alla våra samarbeten ute i Europa hade gjort klart att om vi ville nå och ha ett närmare samarbete med verksamheter ute i Europa så var vi tvungna att öppna dörren också för ideella organisationer och för kommuner i dessa länder som inte kunde nyttja The Logbook. KEKS gick därför från att ha varit en organisation öppen enbart för kommunala förvaltningar till att bli ”The European Network of Local Departments for Youth Work and Youth Work Providers”. Denna process påskyndades också av nedläggningen av det europeiska nätverket InterCity Youth, där KEKS varit drivande, och att KEKS då övertog dess roll och uppdrag.
Parallellt med den här beskrivna utvecklingen har vi naturligtvis drivit ’business as usual’ med konferenser, kurser och alla andra utvecklingsinsatser som du hittar under Vi utvecklar. Vi har även fortsatt att kontinuerligt utveckla The Logbook samtidigt som vi tagit fram nya metoder och verktyg som, till exempel, en enkäten som kartlägger ungas syn på den öppna ungdomsverksamheten och hur de skulle vilja ha sin fritid, såväl till form som innehåll. Läs gärna vår rapport Vad är bra fritid för dig?
En sak är säker, utvecklingen kommer inte att stanna, det kommer att fortsätta hända saker…
För KEKS är inte. KEKS blir – vad vi gör det till tillsammans.
KEKS kansli fungerar som spindeln i nätet och koordinerar det gemensamma arbetet i våra olika styrgrupper, temanätverk, etc. Kansliet ansvarar också för:
Att genomföra av styrgrupperna fattade beslut
Löpande ekonomi- och verksamhetsredovisning.
Att ta fram underlag för budget och verksamhetsplan.
Drift, underhåll och utveckling av The Logbook.
KEKS årliga konferens
Att stödja medlemmar, temanätverk och arbetsgrupper i deras arbete.
KEKS kansli
-
Jenny Haglund
GENERALSEKRETERARE
jenny.haglund@keks.se
+46 (0)73 966 78 79Jenny ansvarar för kansliet och övrig personal. Hon fungerar som föredragande vid styrgruppsmöten och företräder KEKS i relation till externa aktörer.
-
Mariló Venegas
VERKSAMHETSUTVECKLARE
marilo.venegas@keks.se
+46 (0)76 892 56 66Mariló ansvarar bland annat för ELD och flera av våra temanätverk.
-
Ylva Medin
VERKSAMHETSUTVECKLARE
ylva.medin@keks.se
+46 (0)73 988 35 22Ylva ansvarar bland annat för The Logbook, KEKS hemsida, KEKS konferens samt SUV-nätverket.
-
Jonas Agdur
SENIOR ADVISOR
jonas.agdur@keks.se
+46 (0)70 340 34 71Jonas ansvarar främst för KEKS europeiska arbete och för att ta fram olika typer av utbildningar och annat material. Grundare av KEKS.
-
Anders Johansson
VERKSAMHETSUTVECKLARE
anders.johansson@keks.se
+46 (0)73 655 76 72Anders jobbar främst med att utveckla en modell för dokumentation, uppföljning och utveckling av den öppna ungdomsverksamhetens våldsförebyggande arbete.
-
Nives Felic
KEKS COORDINATOR SLOVENIA
nives.felic@keks.se
Nives coordinates KEKS activities in Slovenia and support our members in using The Logbook and The Logbook Street.