Kompetensutveckling

Kompetensutveckling har ända sedan starten varit en av KEKS absolut viktigaste verksamheter. Vår grundläggande tanke har hela tiden varit att den kompetensutveckling vi bedriver skall utgå från och grunda sig i det vi ser i analysen av våra resultat. På så sätt kan vi skräddarsy både innehåll och upplägg utifrån verksamheternas behov och undvika att kompetensutvecklingen, som ibland verkar vara fallet, blir en form av personalsocial åtgärd/underhållning med föga koppling till det vardagliga arbetet. Har vi brister i delaktighetsarbetet är det detta, och inte något helt annat, vi skall kompetensutveckla i.

Den form vi använder för olika insatser varierar naturligtvis utifrån vad det är vi vill förmedla. Gemensamt är dock att vi i stort sett alltid ser till att det finns inslag som bygger på egen reflektion och diskussion kring det som har förmedlats. Viktigt är också att det finns en tydlig koppling mellan kunskaper och färdigheter – att de som deltar får stöd i att omsätta nya kunskaper i ett praktiskt agerande på hemmaplan.

Kurser i allt från motiverande samtal, MI, och vildmarkspedagogik till internationellt arbete och ELD (”Experience, Learning, Description” – en metod för att dokumentera och synliggöra icke formellt lärande). Naturligtvis genomför vi också utbildningar i hur man på bästa sätt använder våra egna verktyg, som till exempel Loggboken.

För att stödja dem som gått kurserna att omsätta de nya kunskaperna i konkret verksamhet har vi på senare år etablerat vad vi kallar intressenätverk kopplade till de olika kurserna. På så sätt får deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter och stödja varandra i arbetet på hemmaplan. Vi har även initierat intressenätverk utifrån olika specifika verksamhetsområden som musik och mellanstadieverksamhet. Dessa nätverk samordnas av KEKS men bygger på deltagarnas eget intresse av att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten. Till exempel arbetar mellanstadienätverket med att ta fram en egen uppföljningsmodell för sin verksamhet, motsvarande den vi har för ungdomsverksamheten.
UF och kurser ger utöver själva innehållet också den viktiga möjligheten att träffa kollegor från andra verksamheter och kommuner/stadsdelar. Dessa tillfällen bidrar på så sätt både till vidgade horisonter och, inte sällan, till att nya idéer och samarbeten föds. Men ibland krävs istället att utvecklingsarbetet fokuseras på de problem och/eller möjligheter som finns på hemmaplan, i den egna verksamheten eller kommunen/stadsdelen.

Vi som arbetar i KEKS ger därför, i mån av tid och möjlighet, olika typer av verksamhetshandledning. Det kan handla om allt från stöd i arbetet med Loggboken till hur man organiserar verksamheten och arbetar med delaktighet. Ibland kan det handla om att lösa olika typer av problem, men oftast handlar det om att man vill ha stöd att ta nästa steg i utvecklingen. Dessa träffar är nästan alltid både roliga och givande och det enda vi inte handleder i är rena personkonflikter.

Bra och effektiv kompetensutveckling kräver lyhördhet inför verksamheternas behov, önskemål och förutsättningar. De flesta av våra insatser växer därför fram i dialog mellan alla inblandade och planeras rent konkret av arbetsgrupper där flera styrgruppsrepresentanter och/eller representanter för verksamheterna brukar ingå.

Enbart kompetensutveckling i sig räcker dock sällan för att höja kvaliteten i verksamheten och åstadkomma ett bättre resultat. Saknas en organisation som stödjer nya arbetsformer och metoder kommer ingen verklig utveckling att ske. Tvärt om så kommer berörd personal bara att uppleva brist på stöd och allmän frustration över att man saknar rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det hjälper till exempel inte att utbilda och skapa förståelse för hur man arbetar med ungas delaktighet om personalen i nästa läge inte har insyn i verksamhetens budget och ungdomarna saknar möjlighet att få tillgång till de medel som krävs för att förverkliga deras idéer och projekt.

KEKS arbetar därför också med att tydliggöra vilka förutsättningar som krävs för att vi skall kunna förverkliga vår idé och nå våra mål. Ett exempel på det är vår ”Vision för den öppna ungdomsverksamheten” där vi lyfter ett antal viktiga ”do’s and dont’s” för den som vill ha en tydlig organisation och tydliga uppdrag för personalen. Ett annat exempel är vår skrift ”Idéer först. Pengar sedan” där vi ger en rad tips kring hur man bör organisera verksamhetens ekonomi om denna faktiskt skall stödja arbetet med ungas delaktighet.