VÅRA MÅL
KEKS mål handlar om vilka effekter vår verksamhet skall ha på de ungdomar som deltar – om vad vi skall åstadkomma, inte om vad vi skall göra. För vad man skall göra, om man till exempel skall arbeta med musik eller läger, beror naturligtvis på var man arbetar och vilka ungdomar man vill nå. Det intressanta är istället vad man vill skall hända med de ungdomar som deltar, vilka effekter verksamheten skall ha, för vem och till vilket pris.
Att följa upp och mäta effekter är inte lätt. Speciellt inte om dessa beskrivs i termer av minskad kriminalitet, ökad jämställdhet eller stärkt demokrati. Ännu svårare blir det om man vill kunna påvisa sambandet mellan just den enskilda verksamheten och en viss effekt… Det är som bekant många andra faktorer som påverkar hur dessa siffror utvecklas, till exempel tillgången på droger och det fria skolvalet.
Ändå är det just sådana mål som de flesta verksamheter fortfarande har. Konsekvensen är att man aldrig på ett trovärdigt sätt kan visa att man faktiskt når dem. Istället försöker man beskriva vad man gör. Men kopplingen till de effekter man vill åstadkomma, demokrati etc., framstår ofta som mer eller mindre påklistrad.
KEKS har valt en annan väg. Vi valde att fråga oss vilka sociala behov som vi vet ungdomar behöver få tillfredsställda för att utvecklas i positiv riktning. Vi kom fram till att det är rimligt att anta att ungdomar som upplever sådant som gemenskap, positiv förväntan och möjlighet att påverka utvecklas positivt och blir mindre benägna att ägna sig åt (själv-) destruktiva beteenden. Att så är fallet behöver man inte vara psykolog för att förstå och det finns också gott om forskning som visar att så är fallet.
De behov vi kom fram till lade vi sedan till grund för både måldokument och enkäter – för om ungdomar upplever positiv förväntan eller inte kan man faktiskt fråga dem! Resultatet blev att vi kunde mäta och visa för politiker och andra i vilken grad vi nådde våra mål.
Vår utgångspunkt i ungdomars behov tydliggjorde samtidigt att det var dem vi var till för. Vi var inte till för att skapa lugn på gator och torg eller i skolans korridorer – även om vår verksamhet naturligtvis ofta också hade den effekten.
Eftersom vi dessutom följde upp och satte mål kring vilka ungdomar vi skulle nå (könsfördelning, bakgrund etc.) och vad verksamheten kostade (per besök och verksamhetstimma) kunde vi väga graden av behovstillfredsställelse mot dessa faktorer och på så sätt få ett mått på verksamhetens samlade kvalitet. Vi kunde se och visa om vi levererade ”rätt vara, till rätt kund, till rätt pris”.
Dessutom, och inte minst viktigt, fick vi på detta sätt unika kunskaper om sambandet mellan det vi gjorde och de resultat vi uppnådde – kunskaper som gjorde det möjligt att på ett medvetet och strukturerat sätt utveckla verksamheten.
KEKS har fortfarande sin utgångspunkt i ungdomars sociala behov, men vår uppföljning i kombination med den forskning vi medverkat till har lärt oss att ett av dessa behov är betydligt mer centralt än de övriga. Inte ur ett individperspektiv, ungdomar behöver fortfarande få alla dessa behov tillfredsställda, men däremot ur ett verksamhetsperspektiv. Vi har kunnat konstatera att ett framgångsrikt delaktighetsarbete både kräver och leder till att övriga behov tillfredsställs; den som inte möts med positiv förväntan kommer aldrig att vilja vara delaktig, den som inte kan uttrycka sig eller ta ansvar kommer aldrig att kunna vara delaktig, delaktighet förutsätter att man upplever gemenskap, och så vidare…
Denna insikt har gjort det möjligt för oss i KEKS att i ett andra steg ta fram en tydligare och mer ”spetsig” målbild, i stort sett helt fokuserad på delaktighet. Detta, i kombination med våra erfarenheter av ledning och styrning, har också gjort det möjligt att fastställa de nivåer avseende delaktighet som vi menar kännetecknar en god öppen ungdomsverksamhet. Det vi i KEKS kallar ”Good enough – mål”.
KEKS ”Good enough – mål” är satta med erfarenhet av, men inte utifrån, de resultat våra medlemsverksamheter uppnått under de senaste åren. Detta innebär att vi utgått från de resultat vi anser är både möjliga och rimliga att kräva om verksamheten skall kunna påstå att den spelar en signifikant och viktig roll i unga människors liv.
Mycket få verksamheter når alla dessa mål redan idag, flera når vissa av dem men inte alla, men för många verksamheter innebär dessa mål en utmaning som kommer att kräva ett långvarigt arbete innan man är helt framme. De är med andra ord mål och inte en beskrivning av den verksamhet vi driver redan idag. Samtidigt är vi övertygade om att de satsningar och den utveckling som krävs om dessa mål skall vara möjliga att nå kommer att gynna såväl verksamheten i sig som omvärldens förståelse för den och dess potential.
KEKS har idag följande Good enough-mål:
(För en utförligare beskrivning av good enough-målen och vad som ingår i de olika indexen, klicka här.)
- Max avvikelse från jämn könsfördelning: 10 %
- Index trygghet och bemötande: 90 %
- Index inflytande och ansvarstagande: 50 %
- Min andel producenter: 30 %
- Min andel ungdomsproducerad verksamhetstid: 60 %
- Index delaktighet: 75 %
- Index lärande: 85 %
- Genomsnitt enkätsvar: 4,3
- Samlat relativt nyckeltal: 1,0
Ett av syftena med good enough-mål är att underlätta fastställandet av delmål. Den grundläggande tanken är att dessa skall sättas i relation till good enough-målen och inte i relation till enskilda resultat i våra mätningar. Detta gör det också möjligt att sätta mål på flera års sikt. En verksamhet med trygghetsindex 75 % kan till exempel ange att man vill förbättra sitt resultat med 5 % per år för att om tre år ha nått good enough-målet 90 %.
Tanken är också att det inte är förrän verksamheten är good enough inom samtliga områden som man kan välja att sätta högre mål inom något av dem. Detta gör att man tvingas fokusera på helheten och ta tag även i de delar av verksamheten som man av olika anledningar kan uppleva som svårarbetade.
Målen är naturligtvis viktiga i sig, men lika viktigt är att de hålls levande och är väl förankrade bland såväl ungdomar som chefer, politiker och olika samarbetspartners.
Genom att vi kan sätta målen i relation till det som löpande framkommer i vårt dokumentationssystem Loggboken och via våra gruppenkäter har vi i KEKS skapat goda förutsättningar för en kontinuerlig reflektion kring hur vår dagliga verksamhet svarar mot uppsatta mål. Denna typ av reflektion kräver både tid och träning, men vi kan tydligt se att de som lyckas med detta är de som är framgångsrikast i att utveckla verksamheten och att den tid man lägger är en investering som ger god avkastning i form av mindre (tidskrävande) konflikter, såväl inom personalgruppen som i relation till omvärlden.
För att kunna arbeta på samma sätt med den årliga sammanställningen över hur verksamheternas resultat svarar mot uppsatta mål har vi också tagit fram en manual som hjälper personalen att förstå siffrorna och att göra en meningsfull och konstruktiv analys.
Om de ungdomar som deltar i vår verksamhet inte vet vilka mål vi har kommer de aldrig att vara sig förstå varför vi agerar som vi gör eller kunna bidra till att utveckla verksamheten. Att verksamheten skall formulera sina förslag till delmål tillsammans med ungdomar är därför en självklarhet – det är också en utmärkt metod för att skapa både förståelse och delaktighet. Vi tar därför varje år också fram en resultatpresentation riktad speciellt till ungdomar.
Lika självklar är att målen måste förankras politiskt. Politiken ”äger” målen, men det är vår skyldighet att komma med väl underbyggda förslag. Att öppet och självkritiskt diskutera såväl mål som resultat med våra politiker är även det ett utmärkt sätt att fördjupa förståelsen för vår verksamhet bland människor som inte möter den i vardagslag.
KEKS är idag ensamma inom sektorn om att ha tydliga och direkt mätbara mål som också fångar sambandet mellan vilka vi når, vad de får ut av verksamheten och hur detta står i relation till satsade medel. Detta innebär också att vi är ensamma om att kunna ge såväl personal som politiker ett enkelt och tydligt ”kvitto” på vad vi faktiskt åstadkommit.