Den arbetsprocess som är kopplad till och möjliggör delaktighetsprocessen kan sammanfattas i nedanstående steg. Alla steg är inte relevanta/nödvändiga i alla processer, men väljer man bort ett steg bör detta alltid ske medvetet.

• Behovsanalys
  – vilka frågor är viktiga för ungdomar i området? Har man problem med mobbing i skolan? Är olika grupper rädda för varandra? Har man tråkigt? Vill man vidga vyerna och uppleva nya saker?

• Idékläckning
  – nästan alla processer som människor engagerar sig i börjar med en idé. Man vill göra något, uppleva något, förändra något. Personalens roll är att ta vara på de idéer som finns eller stimulera fram sådana om de saknas. Då kan det vara bra att utgå från en behovsanalys.

• Rekrytering och motivation
  – om några har en idé som det krävs fler för att genomföra måste man försöka rekrytera och motivera fler ungdomar att engagera sig.

• Precisera idén
  – även om en idé kan verka tydlig är det alltid viktigt att prata med deltagarna om varför man valt att engagera sig och vad det är som är viktigt för dem. Ett skidläger kan verka som en tydlig idé, men om några är med först och främst för skidåkningen och andra tycker det är viktigast att vara uppe på nätterna och prata blir det lätt konflikter.

• Organisering och Planering
  – att tillsammans tänka igenom vad som behöver göras och fördela arbetsuppgifter är en central del i varje delaktighetsprocess. Det är här man både kan få visa vad man är bra på och/eller pröva på och utveckla nya färdigheter. Det är också själva grunden för att man skall känna att man ”äger” den process man är med i.

• Förarbete
  – oftast finns det mycket som behöver göras innan man kan förverkliga själva idén. Kanske behöver man samla in pengar, ringa artister eller beställa tågbiljetter, hämta utrustning, göra affischer osv. Att delta i detta ger träning i en massa saker som kan vara bra att kunna senare i livet och gör att man känner sig behövd och som en resurs i sitt sammanhang.

• Genomförande

• Uppföljning – alla som är med i en process bör kontinuerligt diskutera hur man tycker att det går; trivs man, är man på väg åt rätt håll, motsvarar det förväntningarna etc. När processen är avslutad bör man dels ha en slutdiskussion, dels följa upp deltagarnas samlade upplevelser med en anonym enkät.

• Återkoppling
  – alla som har varit med och till exempel fyllt i en enkät bör få vara med och diskutera resultatet. Att bjuda in ungdomar till diskussioner där även personalens agerande och verksamhetens kvalitet diskuteras är också ett jättebra sätt att skapa den ömsesidighet som är grunden för ett framgångsrikt delaktighetsarbete.

• Utveckling
  – för att man skall kunna utveckla och förbättra verksamheten krävs
  – att det finns en tydlig rutin eller manual för varje steg.
  – att arbetet dokumenteras fortlöpande
  – att verksamheten följs upp avseende målgrupp, delaktighet och kostnad.

Utvecklingsarbete är sedan att analysera och se över dessa steg utifrån genomförd dokumentation och uppföljning. Och att utifrån det man ser ta fram nya rutiner.

Och glöm inte – om ungdomar skall vara delaktiga bör samtliga steg genomföras tillsammans med dem. Att ”låsa in sig” på kontoret och planera gör bara att man skapar distans och går miste om en massa bra idéer och kompetens. Ungdomar är alltid en del av lösningen!